Måndag morgon. Du loggar in och systemet har redan planerat din dag. En algoritm har fördelat dina uppgifter baserat på beräknad effektivitet. Ett pop-up-fönster påminner dig om att du bara har 12 minuter kvar på ditt nuvarande ärende. Allt är sömlöst, optimerat och ”smart”. Men en gnagande känsla infinner sig: När slutade du vara den som fattade besluten om ditt eget arbete?

Denna känsla är inte unik. I en tid där vi hela tiden strävar efter effektivisering och AI knackar på dörren till varje yrke, blir frågan om vår roll på arbetsmarknaden allt mer komplicerad.

Som pedagog, IT-pedagog och karriärcoach ser jag ofta baksidan av den tekniska utvecklingen. Vi har lätt för att omfamna verktyg som lovar oss produktivitet, men vi stannar sällan upp för att ställa viktiga frågor som: Vems intressen tjänar tekniken? Och vad gör den med oss som tänkande, kännande och skapande individer?

För att förstå detta ur ett alternativt perspektiv har jag försökt hitta någon teori som är lite mer ifrågasättande, vilket resulterade i en gammal tänkare: Paulo Freire. Han var inte intresserad av IT-system, men han var ifrågasättande av makt, lärande och frigörelse.

”Banken” har öppnat på ditt kontor

Freire myntade begreppet ”bankundervisning”. Det beskriver en pedagogik där läraren ”sätter in” kunskap i passiva elever, som om de vore tomma konton. Eleverna förväntas memorera och återge, inte ifrågasätta eller skapa.

Ser vi oss omkring på dagens arbetsplatser upplever jag det som att ovanstående förhållningssätt passar in i många organisationer. Många av våra ”smarta” system är designade exakt enligt bankprincipen:

  • Information matas in: Du får färdiga uppgifter, data och instruktioner.
  • Processen är förutbestämd: Systemet talar om för dig hur du ska göra ditt jobb, steg för steg.
  • Reflektion bestraffas: Att avvika från den optimerade processen ses som ineffektivt och mäts som en negativ avvikelse.

Medarbetaren blir en passiv mottagare i ett system designat av någon annan. Detta står i stark kontrast till John Dewey, som menade att äkta lärande uppstår när vi får handla och se konsekvenserna av våra handlingar. När tekniken döljer ”varför” bakom ett gränssnitt, tar den inte bara vår autonomi, utan också vår möjlighet att utvecklas.

AI, effektivitet och den mänskliga kostnaden

Just nu pågår en debatt om AI: kommer jobben försvinna eller kommer nya att skapas? Men den diskussionen missar ofta en djupare, mer kvalitativ fråga: Vilken typ av arbete skapar vi? Vad händer med arbetsklimatet när effektivitet och vinstmaximering blir det enda som räknas?

Här ser vi det kortsiktiga perspektivet hos många stora organisationer. I jakten på att optimera varje process och ersätta varje repetitiv uppgift med en algoritm, riskerar man att ”missa” det allra viktigaste: den mänskliga faktorn. Kreativitet, kritiskt tänkande, empati och situationsanpassad problemlösning är egenskaper som är svåra att mäta i ett excelark. Följden blir att de nedvärderas.

Vinst är viktigt för ett företags överlevnad, men frågan vi måste ställa är: på vilken bekostnad? Vad händer med en generation på arbetsmarknaden som tränas i att följa instruktioner från en maskin istället för att utveckla sitt eget omdöme? Hur skapar vi ett arbetsklimat som värderar människan, inte bara som en produktionsenhet, utan som en källa till innovation och mening?

Vägen framåt: Två perspektiv att agera utifrån

Att ställa de obekväma frågorna är inte teknikfientligt. Tvärtom. Det är ett uttryck för ett professionellt ansvar. Det är första steget mot att återta möjligheten att påverka vårt eget arbetsliv och kräva teknik som behandlar oss som de intelligenta varelser vi är. Men ansvaret ligger på flera plan.

1. För dig som medarbetare: Från medvetenhet till handling

En del av din karriärutveckling börjar med ett kritiskt förhållningssätt. Börja med att ställa frågorna jag listat, till dig själv och till dina kollegor. Din medvetenhet är det första steget. Nästa steg är att agera på den. Ta upp dina observationer i ditt team. Peka på konkreta situationer där systemen hindrar er från att göra ett bättre jobb. Föreslå små experiment. Kan ni lösa en uppgift ”manuellt” för att se om det mänskliga omdömet skapar ett bättre resultat? Valet är inte alltid ditt, men din röst och din professionella integritet är alltid din att förvalta.

2. För dig som ledare, utvecklare eller beställare: Från effektivitet till meningsfullhet

Ni sitter med makten att forma framtidens arbetsplatser. Varje gång ni beställer, designar eller implementerar ett nytt IT-system, ställ er själva dessa kontrollfrågor:

  • Människa eller resurs? Ser vi på medarbetaren som en resurs som ska optimeras, eller som en människa vars omdöme och kompetens ska förstärkas?
  • Dialog eller monolog? Är systemet designat för att skicka ut order, eller för att underlätta dialog, samarbete och lärande?
  • Vilket beteende belönar vi? Belönar systemet efterlevnad och snabbhet, eller uppmuntrar det till kritiskt tänkande, kreativitet och initiativ?

Att investera i teknik som stärker medarbetarnas autonomi och yrkeskunnande är inte en kostnad. Det är den mest långsiktigt hållbara investeringen i innovation, engagemang och, i slutändan, även lönsamhet.